Balett är en konstform, som jag efter att ha fått mer förståelse för, tycker är mycket vacker. Det var då en vän sa till mej ”Man brukar säga att bakom varje duktig dansare finns baletträning” som jag bestämde mej för att prova!
Jag började med balett för att bli bättre tekniskt i jazzdans (i baletten finns teknikgrunden till nästan all dans och konståkning) och för att jag var nyfiken på om min föreställning om balett stämde. Alla har väl hört talas om balett och har sin bild om vad det är. Jag tror att det är många som har en lite felaktig bild av det?

Efter att ha dansat ett tag upptäckte jag att baletten gav mej så mycket mer än jag kunnat tro och att den inte riktigt var så som jag föreställt mej den. Det är roligt och utmanande att försöka lära sig tekniken, då den är närmast omöjlig att uppnå perfektion i. Min första balettlärare sa en gång att ”Om man börjar dansa balett då man är 4 år, så är det inte säkert att man kan tekniken perfekt då man är 45 år för det".

I någon mening tänker jag att man kan likna balett med kampsport. Inte med själva syftet, men med disciplin, koncentration och den  kroppskontroll man strävar efter. Många kampsporter har ju också vackra rörelsemönster som betyder något, precis som i dans. För mej känns baletten både inspirerande, betydelsefull och vacker. Den djupa koncentrationen gör att jag glömmer allt annat runtomkring.

Att kunna säga att jag övar balett gör mej stolt och entusiastisk att göra mitt allra bästa. Hela min värld just då är dansen och musiken.

De explosiva övningarna (hoppen) ger möjligheten att få ur sig  all överskottsenergi. Det är en otroligt skön känsla då man har mycket att tänka på eller känner sig stressad över vardagens måsten och bekymmer (eller ickebekymmer, man kan ju sprudla av glädje också förståss).

Det viktigaste av allt är att jag ALLTID är lycklig då jag varit på en baletträning. Jag förundras över det gång på gång. Ibland då saker känns tungt och man knappt orkar ta sig till träningen, men man ändå släpar sig dit, så kliver jag ut från salen med en otrolig lycka i kroppen!

När jag ställt mej frågan ”Varför balett, är det inte lite sent i livet att göra något sådant?” vilket var en fråga jag ofta ställde mej i början, så har jag nu svaret klart, nämligen ”För att det gör mej så glad!”. Det är det enda viktiga motivet =).

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Känner mej otroligt sliten just nu. Får kramp slutryggen då jag försöker stretcha där och det e inte så skönt... Desutom har jag börjat känna av knäet igen, på samma sätt som förrut, patellasenan. Det är dock inet så allvarligt som det var då men det...

Igår var jag på musikal-dans-träning. Det var så himla kul att jag var så hög på endorfiner efteråt att jag inte visste var jag skulle göra av mig själv. Nästan sprang jag på väggarna efteråt. Cykelturen hem har ALDRIG gått så fort förr =). Just nu d...

Det gick bra! Var väldigt nervös innan eftersom jag vet att jag går i en grupp som e en aning för hög nivå för mej... men det gick bra, jag blev lyckligt rusad efteråt och Frida var ju oxå med, roooligt! Tycker bra om nya läraren också, hon är dicipl...

Det var riktigt länge sedan jag skrev i bloggen. Sommaren har precis vandrat förbi å hösten är påväg. Hösten är den finaste årstiden tycker jag å jag längtar efter alla mysiga långpromenader i alla vackra färger. Under sommaren har jag inet tränat al...

Nu har jag bestämt mej för att försöka börja springa igen! Ska ta det lungt å verkligen känna efter så att jag inte sliter upp skador igen och målet är LIDINGÖLOPPET!!! =D ...